Hjortronåldern

Det finns vissa stunder när man inser att de där dagarna som passerar faktiskt förändrar en. Jag märkte det tydligt i tisdags.

Försäljningsavdelningen är inte en av de största av Stöten i Sälens avdelningar, men i tisdags skulle vi allihop ha säsongens första personalaktivitet. tom fick oss allihop att hämta längdskidor (eller turskidor som killarna på Kaisers påpekade när de hämtade ut dem) men vägrade att berätta några detaljer om vad det var vi skulle göra. Så när jag hade lagt på sista samtalet 18.04 på tisdagen var det bara att dra på sig termobyxorna, jackan och ta med sig skidorna.

Istället för att sätta på oss dem la vi skidor och stavar i bakluckan på en av Interntaxibilarna, och åkte bort från Stöten. Nej! Hur skulle vi klara oss utanför rondellen?! P som körde oss stannade vid Högfjället, där det var kolsvart och vi fick sätta på oss skidorna i blindo. Kul för en ölänning som aldrig haft snö på vintern och därför aldrig stått på ett par långfärdsskidor... Vi möttes av två biffiga skoterkillar och fick informationen att vi skulle tolka bakom skotrarna. Jaha. Okej.

Så - bakom varje skoter var det ett rep och 11 personer skulle hålla i sig i varje rep. Vi föll som furor de flesta av oss i första kurvan. Sen fick vi glida ner för den längsta backen, och därefter åkte vi uppåt - med ett krampaktigt tag om snöret. Ja, jag var rädd. Ett tag. Sen tittade jag upp och såg den stjärnklara himlen och det snötäckta landskapet runt om mig och kunde njuta lite mer. Tills ans tappade taget första gången...

Vi kom fram utan brutna ben, till Hemfjällsstugan. Där möttes vi av Hot Apple, som mca snabbt kom fram till att det var (Xante och varm äppeldricka) innan den andra skotern kom fram. Inne i stugan serverades trerätters, som avslutades med en vaniljpanacotta med hjortron. Därav dagens titel - jag tyckte om det! Jag har alltid avskytt hjortron, och ärligt talat vet jag inte varför. Det var ju kanongott! Men det har nog med åldern att göra...

Till allas stora lättnad slapp vi åka skidor ner, utan fick sitta på vagnar bakom skotrarna och känna oss som Barnen i Bullerbyn. P körde hem oss, och vi somnade sött efter en helt fantastisk kväll.

Ja, jag jobbar på en toppen arbetsplats! Tack.